(Ett sent, men ack så läsvärt referat av mästerskribenten, Linus Johansson. Håll tillgodo!)

… gjordes inte av Wanderydz, men han visade prov på formidabel spelförståelse och visade att han inte bara kan briljera med superb teknik och bollkontroll, utan även slå avgörande passningar. Vilket tillfälle han valde att visa detta på, nämligen i årets hetaste derby då Kungsbacka IBK stod för motståndet i Lindälvshallen denna fredagskväll. Hela kvällen kantades av klassiska inslag, t.ex. att domarteamet bestod av Larry Herbertzon ackompanjerad av sonen Tobias samt att motståndet innehöll en del gamla Varla bekantingar. Det var upplagt för en festlig tillställning, både på läktare samt på planen, och publiken bjöds på en oväntat jämn match! Dagens trupp innehöll till slut två femmor, efter ett par sena avhopp, ledda av coach Anton Herrmann som senare fick assistans av Adam Davidsson på bänken. Varla gick ut på planen med 7 raka segrar i ryggen och stabil serieledning med Kungsbacka jagandes på en andraplacering innan matchen. Snacket i omklädningsrummet innan start leddes till att motståndet var taggade till tänderna inför drabbningen och vi hittade inte riktigt den rätta inställningen inför matchstart, något vi haft svårt för de senaste matcherna. Möjligtvis så att inledningen lyft oss lite väl högt upp på vår piedestal? Det fanns dock bara en sak som gällde inför matchen och det var en seger.

 

 

Dagens uppställning var följande:

 

                            Johan (m)

 

Max-Ribbing Jr           Blomman – Ewelind – Wanderydz

 

Kricka-Christopher     Linus – Ribbing – Hansen

 

                                   

 

Period 1:

Innan matchen var vi inställda på att detta kunde bli en ganska fysisk drabbning med mycket slag och lite fulspel, precis allt ett derby skall innehålla. 01:33 in i perioden hade Blomman visat vägen och placerat in ledningsmålet för Varla, assisterad av Max. Forwardsplatsen såg ut att vara Blommans melodi, tills han proklamerade att det är sinnessjukt jobbigt att spela forward. 2-0 kom 04:31 då undertecknad bröt en passning från gamle Varla spelaren Gunneklint och skickade in bollen i mål. Gunneklint fick senare revansch på sin misslyckade passning då han från mittplan skickade in ett dragskott som styrdes in från täckande spelares fötter framför eget mål. Då stod klockan på 06:06. Cirka tre minuter senare åker Ewelind på en tveksam utvisning pga felaktigt avstånd. Domarteamet var oense om vilket håll frislaget skulle slås och mitt i ett byte så får Ewelind bollen på sig då en Kungsbacka spelare sätter igång spelet. Boxplayet spelades av galant utan några större farligheter och nu kunde Ewelinds show börja. 13:59 rakade han in sitt första av fem mål för kvällen, alldeles på egen hand. Reduceringen till 2-3 kom dock på straff, återigen för hemmalaget märkligt dömd. Wiklund slår alldeles för hårt med klubban för att stoppa en kontring, åker helt rättvist på en tvåa i skamvrån, men det dömdes även straff för bortalaget, trots att det till synes inte var ett solklart friläge. Straffen resulterade i reduceringen och avslutade målskyttet för första perioden.

 

 

 

Period 2:

I paus var vi väldigt tydliga med att vi måste gå in tuffare i närkamperna och slå enklare passningar för att komma in i spelet. Varje närkamp slutade med att vi var tvåa på bollen och det såg väldigt lojt ut från vår sida generellt sett. Andra perioden bestod av mycket Hawaiispel, något som gynnade bortalaget. Kungsbacka hade övertaget sett till hela perioden och lyckades förvalta detta 10:54 in i perioden genom att kvittera till 3-3. Vi hade oerhört svårt att få till något strukturerat spel och vi kom knappt till några anmärkningsvärda avslut. Då kom chansen till oss 14:40 in i perioden då mina extrakilon visade sig komma väl till hands när en Kungsbackaspelare satsar allt mot mig vid sargen, springer in i en välgödd Linus och faller själv över sargen. Två minuter för hårt spel och powerplay för Varla. Vi rullar boll bra i PP, men siktet var inte rätt inställt på skotten, istället väntade PP-femman ut utvisningen och sex sekunder efter att de blivit fulltaliga visade Wanderydz prov på sin passningsförmåga. Från högerskytt position drar han en genomskärare till Ewelind som blixtsnabbt skickar iväg en handledare, otagbart för målvakten, och hans andra mål, 4-3 på jumbotronen, var ett faktum. 18:21 stod klockan på när det blev ännu en möjlighet att öka på ledningen i spel 5 mot 4. Under den tid vi spelade PP i slutet hann vi inte med att göra något mål, trots att vi skapade en del chanser. Vi hade dock 21 sekunder powerplay spel på oss i början av tredje att smaska in ännu ett mål. Perioden slutade med siffrorna 4-3 till Varla, trots ett smärre spelövertag för motståndarna.

 

 

 

Period 3:

Ett snabbt konstaterande från kapten Ewelind var att vi spelade riktigt uselt, vilket han hade helt rätt i. Vi föll ner i deras tempo och hade osedvanligt svårt att få tag i deras uppspel som ständigt gick genom Gunneklint. Nu var det bara en sak som gällde och det var att avsluta denna matchen med vinst. Vi gick ut och startade med spel 5 mot 4 och återigen så väntade vi ut deras utvisning då det hann gå tre sekunder från att de var fulltaliga innan Wanderydz galant serverade Ewelind till hans tredje fullträff. Från högra hörnet sett från vår sida håller Wanderydz bollen, samtidigt som Ewelind tar en löpning in i slottet och helt omarkerad kan sätta dit bollen i nätmaskorna. 5-3 stod det helt plötsligt och vi fick lite andrum. Ewelind var inte nöjd med detta, utan 03:05 in i perioden stod han återigen i centrum då han satte dit 6-3, denna gång serverad av Blomman, som nu återvänt till sin backposition. Glädjen var dock intensiv men kort innan Kungsbacka, 04:14, kontrade in reduceringen till 4-6, då vi slarvat i anfallszon och missade helt att stöta med backarna för att återerövra bollen. Så såg det ut under större delen av matchen, vi fann inga direkta uppspel och hade oerhört svårt att hålla bollen i anfallszon. Vid detta skede tog Kungsbacka time-out, då de kände vittring. Det blev stiltje efter detta och vi hann med att avverka ett boxplay snyggt, efter att Wanderydz suttit och vilat i två minuter för slag. 12:36 hann klockan slå då vi fick ännu ett PP. Det tog endast två sekunder innan Ewelind satt dit 7-4 direkt på frislaget och vilken variant dessutom! Den var så enkel att vi som var lite mer åldersstigna hade glömt den från våra dagar på innebandyskolan och alla Citrus open turneringar vi deltagit på. Assisten stod Max för och han visade prov på att även han kunde spela forward, då han bytt position med Blomman. Slutsiffrorna skrevs till slut till 8-4 för Varla och 8:e raka segern var i hamn.

 

 

Serieledningen var utökad. Detta trots ganska dåligt spel från vår sida, men en styrka är att vi lyckas vinna till slut. Johan gjorde en hel del kvalificerade räddningar som räddade oss många gånger. Det lite sämre spelet kan till del förklaras i att vi allt som oftast ställer upp med femmor som inte spelat ihop och att vi förstärker med killar från juniorleden. Ändå är det glädjande att gå till jul/nyårsuppehåll obesegrade och med ledning i serien. En tuff uppgift väntar oss därefter, då vi nu är det laget som alla vill slå efter vår forcering i första halvan av serien.

 

 

Dagens glädjeämnen:

• Vi vinner matchen trots att vårt spel inte levde upp till förväntningarna. En bra lägstanivå ändå.

• Ewelind gör fem mål, enough said.

• Vi hade nog publikrekord för B-laget, imponerande!

• Herrmann och Adam pushade på laget bra när det behövde och gjorde även rätt ändringar i tredje som löste upp vårt tillknäppta spel. Vi verkar ha fullt av framtida storcoacher i truppen.

 

Matchens lirare (på förfrågan så utser jag på eget bevåg):

Marcus Ewelind – Kaptenen som funnit sin älskade klubbmodell gör 5 mål i matchen, det är tjänstefel att inte ge honom utmärkelsen. Börjar vi se en utmanare till Vildin som skyttekung i truppen, Vildin som själv på diverse forum och gästböcker börjat visa upp storhetsvansinne och Justin Bieber tendenser… Vi får se till våren när alla serier är lagda till historien.

 

Nu är det uppehåll till den 11 januari, då Frillesås/Åsa IF står för motståndet nere i Frillesåshallen.

 

Årets mål ja, det gjorde jag med 16 sekunder kvar av matchen då jag bryter passning från deras siste man, drar en ”enhandsdragning” och tunnlar honom innan jag placerar in bollen i högra krysset. Detta resulterade i beröm, två gånger(!), från domare Larry Herbertzon. Jag somnade gott den kvällen.

 

 Det får vi avsluta detta året med…

 

//Linus